pyret mitt

Sitter eller rättare sagt ligger till sängs. Mmmm. . . . Sanningen är den att jag ramlade i stentrappan i huset där jag bor. Hade varit på altanen och klev ned och där for nog benen iväg och jag landade på ryggen.

Där låg jag med telefonen som hade farit ur min hand och personen jag pratade med skrek "Hallå va hände?"
Killen som stod och tittade på mig bad jag tillslut att komma o hjälpa mig.Som han gjorde. Frågandes lite snällt :Ambulans? Nej sa jag med tårarna sprutande som lille Skutt...

Sittandes kvar kände jag att som tur att inget var brutet och huvudet hade jag klarat. TUR!!!!

Men det bästa med händelsen var att jag inte hade med mig Melker. Pust vilken tur!!!!!!
Tänk om jag hade haft han i famnen!!!!! hua ...

Helgen blir lugn, Lilleman är hos sin far. Jag ska sova och läsa böcker,skolböcker .Har hamnat efter så in i bomben.Men det ordnar sig.
Kommer att sakna min stjärna....